Liv i luckan här


Bastian är väldigt arg på mig här för han har tappat bort sin kära lilla soldat.
Denna soldat är liten som en 50 öring och han ska ha den med sin jämt & ständigt,
vaknar mitt i natten och undrar vart den är.
Nu har den försvunnit & den kan gott vara försvunnen. =)

Igår gick kortisonen lite bättre att smörja in, men det gjorde ändå jätteont på honom.
Jag der det en chans till sen ringer jag barnmottagningen igen och hör vad de har att säga.
Känns ju hemskt att göra så mot honom, han förstår inte att det är för hans bästa.


Vad skönt det skulle varit att åka på lite semester...



Bastian för ett år sen (tror jag)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0